Kvällsprommis!

Vi, mamma, pappa, jag, christian, Love, Karin, Christian2 och lilla Sigge, packade in oss i bilen och åkte till stampen. Där gick vi på en lång och skön kvällsprommis tillsammans med ett antal blodstörstiga myggor!

Här är lite bilder!

 image438

     

image443

image444
image445

Det var lite bilder från vår kvällsprommis. Nu ska jag ta och ta mig lite kvällsfika för att sedan titta lite tv. Vi har ju turen att ha en liten sjusovare i familjen. Love vaknar aldrig före åtta på mornarna, så snacka om att vi är bortskämda! Då kanske ni tror att vi håller honom vaken länge på kvällarna, men icke sa nicke, han somnar runt åtta snåret. LYX!!

Imorgon är det fredag och då blir det fest! Först hade vi planer om att skaffa barnvakt och gå ut och käka med Oscar och Nella, men de hade ingen barnvakt så vi tar med oss barnen och har fest hemma hos de i stället!!

Nåja, tack och hej, leverpastej!!

28/5 2007 06:16

För exakt ett år sedan fick vi för första gången träffa vår son, Love Lee!! Tänk att tiden gått så fort att det redan gått ett år, jag kan ju inte säga annat än att man känner sig lite smått sentimental. Igår låg jag och Christian och "remenissade" hur det hela gick till när han kom till världen.

Så här gick det iaf till!

Söndagen den  27 maj var en solig och varm dag. Christians föräldrar skulle komma på besök över dagen så vi skulle ut på äventyr. Vi packade in oss i bilen och åkte till Ulriksdalsträdgård. Där storsade vi omkring och åt god lunch. Jag hade inte en enda känning då och tänkte att jag aldrig skulle få möta vår son.

Efter besöket på trädgården åkte vi till ICA MAXI och inhandlade lite mat och morsdagstårta.

Väl hemma mumsade vi tårta tillsammans varpå vi vinkade hejdå till svärföräldrarna. Både jag och Christian kände oss trötta så vi gick och la oss och sov. I hela två timmar sov vi och vi kände oss väldrgt utvilade när vi vaknade.

Vi hade då fått ett erbjudande om att åka in till söder och grilla och picknicka, men vi kände att det är nog bäst att stanna hemma iaf, så vi lagade godmiddag och gjorde iordning en hel sats med chokladbollar.

Jag hade fortfrarande inga känningar.

När middagen var uppäten och likaså chokladbollarna gick vi ut på en liten prommis. Jag kommer ihåg att vi gick där och pratade om vår son, hur han skulle se ut och när vi skulle få träffa honom, om vi någonsinnn skulle få träffa honom, jag hade ju inte haft en enda känning!

Väl hemma igen valde vi mellan att kika på film eller gå och lägga oss. Klockan var väl runt elvatiden då. Vi valde att lägga oss.

Vi somnade på engång utan att veta vad som under natten skulle komma att ske......

01:52 vaknar jag av att det gör lite ont i magen, ah, kan det vara en värk? Jag går upp på toaletten och kissar, då går vattnet och slemproppen. Eftersom att det kan ta lång tid innan värkarna sätter igång efter att vattnet gått, går jag och lägger mig och försöker sova igen, men innan jag gör det väcker jag Christian och berättar läget.

Jag hinner inte mer än lägga mig innan värkarna sätter igång. Jag har ett väldigt stort behov av att sitta på toaletten och "tömma" magen, så där sitter jag länge. När magen är tömd och värkarna ganska täta bestämmer jag mig för att duscha varmt, det hjälper dock inte så mycket så jag slutar. Nu, 02:30, ringer vi till Danderyds Sjukhus och berättar läget. Värkarna är nu ca 60 sekunder långa och kommer varannan minut. Jag berättar dock att jag vill stanna hemma så länge det bara går, för jag har ju läst att det som förstagångsföderska kan ta väldigt lång tid innan man är "öppen" några centimeter. Hon råder mig att ta några alvedon mot smärtan. Jag gör det och går runt i lägenheten och möter värkarna som blir allt tätare och hårdare.

03:00. Christian käkar nu pasta för att han ska orka med den kommande förlossningen och jag får en macka som jag tar en tugga av men inget mer, kan inte äta för att värkarna gör ONT. 03:40. Nu ringer jag till DS och säger att jag måste nog komma in nu för att värkarna gör verligen ONT och de är väldigt täta. Vi får klartecken så vi beställer taxi.

03:50 står taxin utanför dörren och väntar. Chauffören verkar en aning stressad, springer runt bilen och öppnar och stänger dörrar. Jag möter en värk innan jag sätter mig i taxin. Färden till DS är ganska lugn faktiskt, jag möter värkarna som kommer med ett lugn, jag vet ju att snart får vi äntligen träffa vår son. Jag är dock lite orolig att jag inte kommer att få stanna kvar pga att jag inte skulle vara "öppen" så mycket.
På radion spelas Natalie med IdolOla och jag tycker att den är ganska bra faktist, skön lyssning till värkarna. Både Christian och chauffören har dålig koll, de kör först fel så vi hamnar på akuten och sen missar de skylten där det stod förlossning så jag får tillrättavisa dem...killar... :)

04:20. Nu är vi äntligen framme! Jag möter ännu en värk innan vi går in. Vi får träffa barnmorskan, en supertrevlig tjej som undersöker mig. Hon konstaterar att jag är "öppen" 5-6 centimeter. Jag slappnar av och pustar ut över att vi ej behöver åka hem. Hon vänder sig även till Christian och säger att:
- Det här kommer nog gå fort.

04:40. Vi befinner oss nu inne på vårt förlossningsrum. Jag får prova lustgas (för första gången) och lär mig snabbt hur jag ska använda den. Christian har koll på värkmätaren och signalerar till mig när värken är på väg upp och det är dags för mig att andas lustgas. Vi har ett superduperbra samarbete! Christian är superduktig!

05:45 vill jag ha epidural för att det känns som att min rygg ska gå av! Narkosläkaren kommer och skalpelektrod sätts. Men just när jag ska få epudiralen känner jag ett stort behov av att krysta. Barnmorskan undersöker mig, och jag är öppen 10 centimeter! Narkosläkaren får då avsluta det hon börjat. Jag vädjar att jag ska få epiduralen i allafall, men barnmorskan säger - Katarina, du ska ju föda barn nu! Jag inser fakta och börjar kämpa igen, men jag kommer ihåg att jag tänkte, hur sjutton ska detta gå nu, jag har ju bara lustgasen...
men 05:50 börjar jag krysta och 06:16 kommer han ut, världens sötaste och helt perfekta, Love Lee Jansson!




Kalas för Love kommer att äga rum hemma hos mina föräldrar. Så på Lördagen den 31/5 klockan 14:00 är de som vill välkomna att fira Love tillsammans med oss!


Nu ska jag ta och gå ut i solen till mina grabbar som håller på att bygga en sandlåda och en gungställning. Han är händig min karl!

Tjing tjing!

Dagar!

Om 2 dagar fyller Love 1år!

Det är 177 dagar kvar tills bebben beräknas komma!

Vi har 240 dagar kvar att ta ut föräldrapenning för Love!

Det är 28 dagar kvar tills vi ska gå på Ultraljud!

Dagar, dagar, dagar.....ja, de går och går, ibland gå tiden så fort, för fort, tänk att vår älskade lilla prins inte är så liten längre.....ja, tiden går fort och det märks på barnen!


Idag har vi varit på avslutningfest för kyrkis. Dagen spenderades i den häftiga lekparken på norraberget. Varken jag eller Christian hade varit där förut så det var kul att se den roliga lekparken! Dit kommer vi absolut att åka fler gånger i sommar!!

När barnen lekt ett bra tag gick vi in i stugan där vi blev bjudna på mat. Barnen fick varmkorv och vi vuxna fick potatissallad, rostbiff och sallad. Vi satt och mumsade och småpratade varpå vi avslutade dagen med en tjickabom! Sen fick barnen en fin tavla att sätta upp i sina små rum.

Gissa vem som somnade så fort vi satt oss i bilen, just det, unge herr Jansson. Först sov han en timma i bilen, sen skulle mor ha bilen så vi flyttade över honom till sängen och där fortsatte han att sova en och en halvtimma till. Jag och Christian var också trötta så vi sov tillsammans med Love i sängen, och snacka om att vi var utvilade när vi vaknade!

Nu på eftermiddagen har jag lagat mat. Först skulle vi göra skagenröra och bakade potatisar, men potatsiarna var slut så det blev räkpasta istället, och det var inte fy skam vilja lova, gott gottitgottt!!

Efter middagen klädde vi på oss för en tur i skogen. Love älskar att sitta i ryggsäcken på pappas rygg och promma i skogen. Så vi gick först en tur sen gick vi hem och lekte på gården. När vi lekt en timma så gick Love, scott och Christian en prommis till i skogen. De har precis kommit hem så nu ska Love får kvällsgröt för att sedan hoppa i säng!

Det är nog bäst att jag går och hjälper min kära man!

Vi mår toppen och verkligen njuter av vår ledighet tillsammans!

Jag har bilder att lägga in men det får bli en annan dag för jag orkar inte idag!

Tjenamoss!

Världens sötatste lilla Sigge!

Jag har haft den turen att få träffa min systerson Sigge. Han var så liten så liten. Tänk att Love också, för snart ett år sedan, varit så liten. Man glömmer snabbt!

Han charmade iaf mig totalt, låg och gossade i min famn och doftade ljuvligt! Nu längtar jag ännu mera tills vår lilla plutt behagar att komma, men tiden går snabbt och vips så är det november och vi har vår plutt här.

Vädret fortsätter att suga, kallt och hemskt. Jag går mest runt och fryser hela tiden, trött är jag också för den delen. Därför passar jag ofta/oftast på att sova när Love sover sin middagslur, känner att jag behöver det då jag annars blir en sur kärring.....eller jag är nog lite sur jämt. Kort stubin och allmänt sur, ja det är nog jag i ett nötskal nu när jag är gravid.....men om solen tittar fram kanske det blir lite bättre!

Vi är just nu bosatta hos Loves farmor och farfar. Vi och Love blir bortskämda med god mat och mycket lek, det är mysigt! Love hjälper även farmor att rensa i rabatterna, han tycker iaf om att sitta i rabatten och titta på när farmor rensar. Kanske blir han trädgårdsmästare när han blir stor? :)

Just nu är Frans och Oscar på besök. Det är så otroligt mysigt att se hur bra de leker ihop, nästan jämt iaf, ibland blir det väl några tvister om samma leksak men det går över snabbt. Jag kan därför förstå varför jag och lillasyster ofta fick likadana leksaker och kläder när vi var små. Smarta eller lata föräldrar kanske! :) Varför göra det svårt när man kan göra det enkelt!

Nu ska jag faktiskt ta och stänga av datorn, har suttit här alldeles för länge, osocialt av mig kanske, men ibland behöver man får göra lite annat.

Jo, jag har börjat att läsa en bok, en bra sådan dessutom. Så nu kommer jag nog att beta av den ena efter den andra, ja det blir lätt så, har jag en gång fått upp glöden så går det på löpande band. Och till sommaren så tillhör ju även bokläsandet!

Hej så länge!

Nu är jag moster!!

Igår kväll föddes lilla Sigge! Han var 50cm lång och vägde 3350gram. Han har en massa svart hår och är så söt så! Hoppas att jag får träffa den lilla prutten snart, ikväll eller imorgon kanske.

Just nu så ska mamma och pappa åka till sjukhuset för att skjutsa hem den lilla familjen. De ville visst inte stanna kvar längre. Christian, Karins kille, fick inte plats på sjukhuset så då tyckte de att de kunde vara hemma istället, och de har ju så nära till sjukhuset om det skull vara något.

Det hade iaf gått bra, utan bedövningar och bara med lustgas förlöstes lilla Sigge! Duktig lillasyster jag har! Hon måste ju brås på mig..... :)

Nåja, nu ska jag ta och käka lunch med mina älsklingar! VI har precis varit ute på en skön prommis, men i det alltför kalla vädret....hua, värmen kom tillbaka tack!

Ikväll drar vi till Loves farmor och farfar. Vi planerar att stanna där i några dagar nu så att de får rå om oss ett tag! Lyxigt värre att kunna byta lite titt som tätt!


Herregud vad jag bloggar, tror kanske att jag fått tillbaks lite blogglust. Ja, sen blir det ju lättare att blogga när Chrill tar hand om Lovegos också!

Jaja, seeeS!

Förlossning på G??

Jag har precis skjutsat min lillasyster till BB. Hon hade då värkar var tredje minut som höll i sig i 60sekunder! Herregud, ska vi redan få träffa Loves lilla kusin? Han är ju beräknad att komma på Loves födelsedag, 28 maj, men han verkar vilja komma till världen tidigare.

Jag är såå spänd!Hoppas, hoppas att det är något som är på G så att de slipper åka hem igen. Jag håller tummarna! Gör det ni också vetja!

Christian har iaf kommit hem! Det är helt underbart att äntligen få ha honom vid vår sida igen! Kyssen som jag fick på perrongen finns det nog inget som kan slå, den smakade underbart och var fantastisk!! Jag älskar dig!!!! Du e min man!

Idag har det regnat här....tråkväder med andra ord, kallt är det också! Nu ska jag ta och gå in och socialisera lite med mor, Christian och Lovegos.

Jo, missa inte barnorskorna ikväll klockan 21:00 på svt1, underbart mysigt program, jag gråter alltid en skvätt när bebisrarna anlänt till världen, så fint! Tänk att vi ska få vara med om det en gång till, jag känner mig välsignad! Jag är dock orolig för hur snabbt denna lilla knodd kommer att vilja komma till världen. Eftersom att det bara tog 4 timmar från första värken till att Love tittade ut så kanske det går ännu snabbare för denna.....jaja, det ska nog gå bra, jag vill dock inte föda i hallen eller i bilen!

Jag uppdaterar hur det går för systeryster och familj!

Hej så länge!



Ultraljud!

Idag fick vi äntligen det efterlängtade beskedet om ultraljud. Den 23 juni klockan 10:30 ska vi infinna oss på Sundsvallssjukhus, sjuukt spännande!!

Idag har vi hälsat på min mormor och morfar. Vi åkte dit efter en skön prommis på ett naturreservat tillsammans med min mor och syster. Där fikade vi gott och Love käkade mat. När det var färdigfikat och surrat åkte vi hem. Jag och Love busade lite sen gick vi och la oss och sov i nästan 2 timmar, suuperskönt!

När vi vaknade fick Love middag och sedan dess har jag städat. Det måste ju vara fint tills darling kommer. ÄNTLIGEN, efter 13 dagar ifrån varandra så ska vi ikväll få träffas!!!!! Jag håller på att längta ihjäl mig, det liksom pirrar i hela kroppen och jag har lite konsentrationssvårigheter, för det enda jag tänker på är min älskade Christian! Igår hade jag skitsvårt att somna. Ni vet som det var när man var liten dagen innan julafton. Man liksom vänder och vrider sig i sängen och kan absolut inte somna. Man bara tänker på alla klappar som man ska få. Precis så var det för mig igår, och jag kommer ju få den bästa klappen, en kyss av min älskade man!! SOM JAG LÄNGTAT!!!

Näe, nu ska jag käka senmiddag, ungsfläkspankaka, mumma!!

Sees! Tjingelin!

Från kAtArINa 6år

Ojojojojo!

Vad det var länge sedan som jag bloggade, fy skäms på mig! Men om sanningen ska fram så är det inget som får mig att ha dåligt samvete. Jag började ju blogga för att Loves mormor, morfar, farmor och farfar skulle få hänga med på vårt äventyr i Sthlm. Nu är vi ju hemma och de får följa oss i verkliga livet, så det bli nog kanske inte så mycket mer bloggning än så här, något inlägg lite titt som tätt.

Ja, vi njuter av våren och försommaren som är här. Det är ju så mysigt med all den grönska som kommit nu. Värmen är ej heller något som man kan klaga på. Det skulle dock inte hålla i sig så länge, faktum är att från och med imorgon skulle det bli kallare väder igen.

Love går nu, ja han har ju gått från föremål till föremål ett bra tag men för några dagar sedan bestämde han sig för att börja gå själv. Han är så duktig, man riktig ser vilken malltupp han är när han stolt spatserar runt. Jag har det hela på film men dock bara på mobben, vet inte riktigt om jag kan lägga över den här då jag inte har några kablar med mig, ska kika om det finns en sådan ingång på datorn där jag kan stoppa in minneskortet från mobben......hm...

Jag och bebben mår toppen. Har dock börjat bli lite mer trött, det kan ju iof bero på att jag är lite som en ensamstående nu när Chrill är i Sthlm, ja, jag får ju liksom gör allt (lite hjälp från alla har jag ju också såklart) men det är slitigt att vara ensamen. Liite mer illa mår jag också, det är inget som stör sådär supermycket utan mer obehagligt. Det förekommer mest på eftermiddagarna och kvällarna.

Snart är det dags för ultraljud, ja, eller i juni rättaresagt, längtar så att få se den lilla ärtan! Undra sa flundra vad det är för ett litet pyre som bor i magen.....åh, snart kommer man även att börja känna fosterrörelser, mys!!

Nä, nu ska jag slänga mig framför tv:n och softa!

Hej på er!

Vilket underbart väder!

Trots att regnet öser ner så är det bara ändå underbart. Jag och Love samt mamis hund har precis varit ute på den dagliga morgonprommisen. Love somnade ganska snabbt och det är ju förståeligt då regnet smattrar så ljuvligt på hans vagn.

Jag och Scott traskade med stora steg i regnet, tack gode gud för gummistövlarna, ja, eller vem det nu var som uppfann de! Det var iaf välidigt mysigt att få vandra i den ljumma luften och samtidigt andas in alla vårdofter som blir så framträdande av regnet. UNDERBART!

Jo, det var ju ett tag sedan jag satt vid datorn nu. Vi har så mycket att göra så att datorn och blogg prioteras inte precis, umgås ju hellre med nära och kära! Men ibland, då tiden infinner sig så kan jag ju bjuda på ett eller annat inlägg.

Vi har de senaste dagarna bara myst, lekt, ätit, åkt bil, kramats och pussats, och, ja, bara LEVT! Vi trivs här uppe, här ska vi bo! Om sanningen ska fram så håller vi på att kikar på hus nu, har hittat ett som håller oss varmt om hjärtat, vi måste bara få gubben att vilja sälja det till oss. Därför så kan jag inte säga mer än så. Jag återkommer när det finns något mer att säga.

Först hade vi ett annat hus i åtanke, men när vi såg hur det såg ut och allt jobb som var tvunget att fixas la vi det raskt på hyllan. Vi började spana på nytt och har nu hittat huset med stort D, så håll tummarna nu bara!

Nu vaknar Loveplutt!

Annars mår vi toppen, magen och plutten i den också!

Hej svejs!

RSS 2.0