Annorlunda

Tänk så annorlunda denna graviditet varit motför den med Love. Det har ju strulat mycket mer fast iof så har jag ju, när det inte strulat med katetern, mått ganska lika som med Love, alltså väldigt bra.

Men det är så mycket annat som är annorlunda. Tiden har ju gått sjukt fort från start till nu. Nu börjar det faktiskt gå en anings saktare, bara 24 dagar kvar.....och de går just nu i snigelfart. Sen har jag ju inte alls kunnat vila och planera lika mycket som med Love. Vi har ju för sjutton inte ens ett skötbord nu, vi har liksom inte tänkt eller prioriterat det man kan ju byta på lillan lite vart som helst. Men såklart ska vi skaffa ett, vi har dock inte bara hittat ett som passar. Valen står emellan att ha ett vägghängt eller ett hopfällbart, ja, ni kanske förstår att vi har lite smått om plats i vårt badrum.
 
Annars har vi väl fixat det som behöver fixas innan lillans ankomst....tror jag iaf. Väskan är så gott som packad och bara står och väntar iaf, hoppas att det snart är dags, vi längtar så otroligt mycket nu! Men jag ska väl erkänna att jag är lite nervös också, inte inför förlossningen utan snarare inför att ha ett till barn. Herregud, hur ska detta sluta? Vi har iaf förberett oss på det värsta och blir det lugnare tackar vi bara och tar emot.

Nu sitter jag här framför tv:n och kikar på ett program på 4:an, vet inte vad det heter men det är iaf väldigt underhållande! Chrill och Love har precis gått och lagt sig. Love blev så trött efter uteleken efter maten. Vi trotsade vädret, det regnar här, och gick ut till lekparken och lekte lite. Det är ju så skönt att få lite friskluft efter maten, som för övrigt blev väldigt god!

Jag hann precis knäppa en bild på mina killar innan de gick och la sig. Sen knäppte jag en bild, en väldigt dålig sådan på mig och maggen också. Så här kommer de!

En mörk bild på mig och magen, vecka 37.


Mina fina killar sitter i Loves nya sittpuff och kikar på tv. ÄLSKAR!

Jo, jag har ju glömt att berätta att Chrill blev superfin i frillan. Både jag och han själv blev nöjda och glada! Han ser liksom sådär nördigt smart ut, och det passar ju bra när man är ingenjör!

Hm, undra sa flundra om jag ska ta och fixa fram lite hallon, glass och chokladsås, för snart börjar ju Livet i Fagervik!

Tjing tjong!




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0