Ont och gråtmild
Jag ligger i sängen, jag vet, fortfarande. Men jag har ont, alltså inte superduperont, men tillräkligt ont för att ligga kvar. I nuläget känner jag att vila är den bästa medicinen. Dessutom så gråter jag över många saker jag läser och ser. Men jag är inte ledsen, utan återigen kan jag nog skylla på alla hormoner. Men ni ska veta att det är ganska skönt att gråta. Man blir liksom lättare, lättare i hjärtat, kropp och själ.
Killarna har gått ut för att få lite höstsol på sig. Jag skulle givetvis ha velat följt med, men det får bli en annandag. Jag har iaf skickat med en lista, eller åtminstone sagt åt Chrille vad han måste handla för något. Jag kan slå vad om att han kommer glömma hälften. Allt som han ska handla ingår i dagens mat. Så till lunch blir det pannkakor med grädde och sylt. Till middag blir det pasta med fläskfile och färska kantareller, mumma!
Nu ska jag nog vila lite och försöka sova så att min kropp kan få läka!
Killarna har gått ut för att få lite höstsol på sig. Jag skulle givetvis ha velat följt med, men det får bli en annandag. Jag har iaf skickat med en lista, eller åtminstone sagt åt Chrille vad han måste handla för något. Jag kan slå vad om att han kommer glömma hälften. Allt som han ska handla ingår i dagens mat. Så till lunch blir det pannkakor med grädde och sylt. Till middag blir det pasta med fläskfile och färska kantareller, mumma!
Nu ska jag nog vila lite och försöka sova så att min kropp kan få läka!
Kommentarer
Trackback
