LOVE LEE & JAG

För exakt ett år sedan fick vi för första gången träffa vår son, Love Lee!! Tänk att tiden gått så fort att det redan gått ett år, jag kan ju inte säga annat än att man känner sig lite smått sentimental. Igår låg jag och Christian och "remenissade" hur det hela gick till när han kom till världen.

Så här gick det iaf till!

Söndagen den  27 maj var en solig och varm dag. Christians föräldrar skulle komma på besök över dagen så vi skulle ut på äventyr. Vi packade in oss i bilen och åkte till Ulriksdalsträdgård. Där storsade vi omkring och åt god lunch. Jag hade inte en enda känning då och tänkte att jag aldrig skulle få möta vår son.

Efter besöket på trädgården åkte vi till ICA MAXI och inhandlade lite mat och morsdagstårta.

Väl hemma mumsade vi tårta tillsammans varpå vi vinkade hejdå till svärföräldrarna. Både jag och Christian kände oss trötta så vi gick och la oss och sov. I hela två timmar sov vi och vi kände oss väldrgt utvilade när vi vaknade.

Vi hade då fått ett erbjudande om att åka in till söder och grilla och picknicka, men vi kände att det är nog bäst att stanna hemma iaf, så vi lagade godmiddag och gjorde iordning en hel sats med chokladbollar.

Jag hade fortfrarande inga känningar.

När middagen var uppäten och likaså chokladbollarna gick vi ut på en liten prommis. Jag kommer ihåg att vi gick där och pratade om vår son, hur han skulle se ut och när vi skulle få träffa honom, om vi någonsinnn skulle få träffa honom, jag hade ju inte haft en enda känning!

Väl hemma igen valde vi mellan att kika på film eller gå och lägga oss. Klockan var väl runt elvatiden då. Vi valde att lägga oss.

Vi somnade på engång utan att veta vad som under natten skulle komma att ske......

01:52 vaknar jag av att det gör lite ont i magen, ah, kan det vara en värk? Jag går upp på toaletten och kissar, då går vattnet och slemproppen. Eftersom att det kan ta lång tid innan värkarna sätter igång efter att vattnet gått, går jag och lägger mig och försöker sova igen, men innan jag gör det väcker jag Christian och berättar läget.

Jag hinner inte mer än lägga mig innan värkarna sätter igång. Jag har ett väldigt stort behov av att sitta på toaletten och "tömma" magen, så där sitter jag länge. När magen är tömd och värkarna ganska täta bestämmer jag mig för att duscha varmt, det hjälper dock inte så mycket så jag slutar. Nu, 02:30, ringer vi till Danderyds Sjukhus och berättar läget. Värkarna är nu ca 60 sekunder långa och kommer varannan minut. Jag berättar dock att jag vill stanna hemma så länge det bara går, för jag har ju läst att det som förstagångsföderska kan ta väldigt lång tid innan man är "öppen" några centimeter. Hon råder mig att ta några alvedon mot smärtan. Jag gör det och går runt i lägenheten och möter värkarna som blir allt tätare och hårdare.

03:00. Christian käkar nu pasta för att han ska orka med den kommande förlossningen och jag får en macka som jag tar en tugga av men inget mer, kan inte äta för att värkarna gör ONT. 03:40. Nu ringer jag till DS och säger att jag måste nog komma in nu för att värkarna gör verligen ONT och de är väldigt täta. Vi får klartecken så vi beställer taxi.

03:50 står taxin utanför dörren och väntar. Chauffören verkar en aning stressad, springer runt bilen och öppnar och stänger dörrar. Jag möter en värk innan jag sätter mig i taxin. Färden till DS är ganska lugn faktiskt, jag möter värkarna som kommer med ett lugn, jag vet ju att snart får vi äntligen träffa vår son. Jag är dock lite orolig att jag inte kommer att få stanna kvar pga att jag inte skulle vara "öppen" så mycket.
På radion spelas Natalie med IdolOla och jag tycker att den är ganska bra faktist, skön lyssning till värkarna. Både Christian och chauffören har dålig koll, de kör först fel så vi hamnar på akuten och sen missar de skylten där det stod förlossning så jag får tillrättavisa dem...killar... :)

04:20. Nu är vi äntligen framme! Jag möter ännu en värk innan vi går in. Vi får träffa barnmorskan, en supertrevlig tjej som undersöker mig. Hon konstaterar att jag är "öppen" 5-6 centimeter. Jag slappnar av och pustar ut över att vi ej behöver åka hem. Hon vänder sig även till Christian och säger att:
- Det här kommer nog gå fort.

04:40. Vi befinner oss nu inne på vårt förlossningsrum. Jag får prova lustgas (för första gången) och lär mig snabbt hur jag ska använda den. Christian har koll på värkmätaren och signalerar till mig när värken är på väg upp och det är dags för mig att andas lustgas. Vi har ett superduperbra samarbete! Christian är superduktig!

05:45 vill jag ha epidural för att det känns som att min rygg ska gå av! Narkosläkaren kommer och skalpelektrod sätts. Men just när jag ska få epudiralen känner jag ett stort behov av att krysta. Barnmorskan undersöker mig, och jag är öppen 10 centimeter! Narkosläkaren får då avsluta det hon börjat. Jag vädjar att jag ska få epiduralen i allafall, men barnmorskan säger - Katarina, du ska ju föda barn nu! Jag inser fakta och börjar kämpa igen, men jag kommer ihåg att jag tänkte, hur sjutton ska detta gå nu, jag har ju bara lustgasen...men 05:50 börjar jag krysta och 06:16 kommer han ut, världens sötaste och helt perfekta, Love Lee Jansson!

---

Kalas för Love kommer att äga rum hemma hos mina föräldrar. Så på Lördagen den 31/5 klockan 14:00 är de som vill välkomna att fira Love tillsammans med oss!

---

Nu ska jag ta och gå ut i solen till mina grabbar som håller på att bygga en sandlåda och en gungställning. Han är händig min karl!

Tjing tjing!